Stöten i Sälen® - Historien om hur Stöten blev till

Lektioner ställdes in, arbetsplatser stannade. Och hela Sverige höll andan. Det rådde Stenmarkfeber från koja till slott. Alla skulle plötsligt åka slalom. Och där någonstans i mitten av 70-talet tar historien om Stöten i Sälen fart.

Torsten och Bertil förstod att de inte skulle klara projektet på egen hand

Vykort-gammalt-svartvitt-skål-70-tal-stående-S.webp

Om vi ska vara noga så börjar historien tidigare än så. Det börjar på Sälens Högfjällshotell. Hotellets gästlista består av fint folk. Det bärs smoking och damerna byter om till nya stasser varje kväll. Det är sociala hierarkier där folk vaktar ”sina bord” som om det vore den sista droppen vatten. Samma bord varje säsong gällde. Hände det att någon satt vid fel bord gick man till hovmästare Robert som genast fick rätta till misstaget. Vid den här tiden är det helpension – stor frukost, ett dignande smörgåsbord till lunch och trerättersmiddag hela veckan.

Hotellets välbärgade gäster hade börjat åka till Schweiz. De pratade om fantastisk skidåkning och härliga långa backar. Och de började efterfråga mer utmanade nedfarter. Skidåkningen vid Högfjällshotellet i Sälen gick inte att jämföra med alperna, muttrade de. Det fick hotelldirektören Torsten Widing att surna till. Hotellet som byggdes 1936, köptes av Torsten 1964. Torsten drev då det anrika Grand Hotell i Falun, ungefär 18 mil från Sälen. Torstens son Kristoffer Widing berättar att köpet inte var vad hans mamma hade hoppats på.

- Pappa hade lovat mamma att flytta till Bahamas. I stället för sol och vita stränder blev det vinter och snö. Men hon var lojal med pappa, så hon fann sig i situationen, men hennes längtan till värmen försvann nog aldrig. Vi flyttade från Falun upp till fjället i Sälen och bodde i en fin lägenhet i det gamla annexet. När vi började skolan så flyttade vi tillbaka till Falun tillsammans med mamma, men alla lov och helger var vi uppe i Sälen för att träffa pappa och för att åka sidor.

De började efterfråga mer utmanade nedfarter

Torsten var som sagt lite sur på sina gästers nya, högre krav på skidåkning. Han tog kontakt med Bertil Lind som drev pensionat och skidanläggningen i Lindvallen i Sälen tillsammans med sin fru Berit. Kände han till något ställe i Sälen där man kunde skapa bra skidåkning? Bertil var en bygdens son och hade jobbat som skogsarbetare i Sälenfjällen. Om det var någon som kunde omgivningen så var det han. Bertil nämnde Granfjällsstöten i västra Sälen. Där fanns en fallhöjd som du inte kunde hitta någon annanstans, enligt honom.

– Pappa visste inte ens var Stöten låg någonstans, men litade på att Bertil visste vad han talade om. Och de började planera att bygga en skidanläggning just där, säger Kristoffer.

De såg projektet som ett sätt att skapa gemenskap och bygga något nytt som alla kunde ha nytta av - men ingen nappar!

Ett projekt i ingenmansland

Att bygga en skidanläggning är lätt att säga, men desto svårare att göra. För att lyckas ro i land ett sådant projekt behövs en särskild glöd och en envishet som är något utöver det vanliga.

– Både pappa och Bertil var män som var vana att förverkliga sina visioner. Hinder på vägen var till för att ta sig förbi. Bertil var en äkta Sälenbo och har du träffat en sådan så vet du att de är envisa som åsnor. Säger de att jorden är platt så är den platt. Det var Bertil Linds ord som gällde. Pappa och han kompletterade varandra bra och delade upp arbetet sinsemellan. Bertils fokus blev att sköta liftsystemet och pappas var att sköta restaurangverksamheten.

Torsten och Bertil förstod att de inte skulle klara projektet på egen hand. De behövde ta armkrok med andra – sådana som satt på makten och hade nycklarna till de stora penningpåsarna. Som tur var behövde de inte leta länge efter de rätta namnen. De hittade man nämligen bland Högfjällshotellets gäster. Där fanns bland annat Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) generaldirektör, Bertil Olsson, och kommunalrådet Yngve Rosendal, som satt i Högfjällshotellets styrelse.

Herrarna träffades många gånger i Torstens fina, privata matsal på hotellet för att diskutera vägen framåt. Något som resulterade i ett ägandeskap där kommunen, Torsten och Bertil ägde tre lika stora delar. Arbetsmarknadsstyrelsen då? En ny anläggning betyder nya jobb, vilket gjorde att generaldirektören kunde bevilja etableringsstöd. Bara att bygga vägen upp till Stöten kostade runt två miljoner kronor, utan pengarna från AMS hade det inte blivit något Stöten.

Vykort-gammalt-lift-personal-låg-kvalitet-stående-svartvitt-S.webp

Till julen 1973 öppnar anläggningen för första gången. Då är inte vägen klar utan blir först färdig ett år senare.

– Första vintern var det inte många som åkte, andra vintern jobbade jag där, de hade glömt att anställa någon till kiosken, och jag var ledig så pappa sa att jag fick ta och sköta den. Under två dagar var jag där helt själv. Jag åkte skidor med lössnö upp till knäna, men efter några dagar dök det upp andra skidåkare. Det här var ju en tid före sociala medier och någon marknadsföring var det direkt inte tal om – det var mun till mun som gällde. De andra anläggningarna som fått frågan om att vara med var inte heller pigga att berätta eller tipsa om Stötens fördelar. Trots detta börjar folk så småningom att hitta hit, säger Kristoffer.

Den officiella invigningen av anläggningen sker 1976. Tre år senare hålls alpina SM i Stöten. Uppåt 10 000 frusna och förhoppningsfulla fans finns på plats för att få se skidkungen som får hela Sverige att stanna: den tystlåtna skidåkaren från Tärnaby. Stenmark gör varken fansen på plats eller dem som sitter bänkade framför teven besvikna. Det förväntade guldregnet slår in. Han tar guld både i slalom och storslalom. Och skidorten Stöten sätts på kartan ordentligt. Resten är, som man brukar säga, historia.

På frågan om han haft tur blev svaret på klassiskt Stenmarkst manér: ”Jag vet inget om tur. Bara att ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”.

Vykort-gammalt-SM-Stenmark-stående-S.webp

Kände han till något ställe i Sälen där man kunde skapa bra skidåkning?

vykort-tomba-1990-stöten-action-gammal-S.webp

De första åren var det inte så många som hittade till Stöten, men det skulle det bli ändring på ganska snart

Stöten idag

Stöten har flera år i rad röstats fram till Sveriges bästa skidort av Freerides läsare
Här finns 50 nedfarter med olika svårighetsgrad
Det finns hela 45 kilometer längdskidspår, varav 3 km är upplyst
I Stöten finns Sälens längsta nedfart - Mormors störtlopp på 3060 meter
Pisten Älvan har tidigare röstats fram till Sveriges bästa pist
Stöten har fått utmärkelsen Sveriges bästa skidort för barnfamiljer

boende-hotell-lodgen-kväll-nyår-drönare-fjäll-S.webp

Liknande inlägg

Upplev bekvämligheten med hotell i Sälen

Funderar du på att boka hotell inför din skidsemester i Sälen? I Stöten finns både lyxiga Stöten Ski Hotel och lägenhetshotellet Stöten Mitt med självhushåll - båda med skidbacken precis utanför dörren. Upplev bekvämligheten med att bo på hotell!

Sveriges bästa skidort för barnfamiljer 2024

2024. Ännu en gång har skidmediet Freerides läsare tillsammans med en utvald jury utsett skidsveriges absoluta favoriter. Föga förvånande kammar Stöten i Sälen hem flera medaljer, däribland förstaplatsen för både “Sveriges bästa skidort för barn” och “Sveriges bästa pist”.

Hundspann - ett äkta fjälläventyr

Upplev ett storslaget äventyr i Stöten! Få upplevelser tar dig närmare naturen och vinterlandskapets fantastiska vyer än att åka hundspann. Kryp ner bland renfällarna i släden och känn kraften när hundarna drar i gång kälken och ger sig i väg genom snötyngda skogslandskap, förbi myrar och vidare ut i vildmarken.